”Tänk vilket arv vi kommer att lämnar efter oss. Ett cirkulärt system som möjliggör att vi även i framtiden kan nyttja plastens positiva egenskaper.”

Mattias Philipsson, VD Svensk Plaståtervinning

Läs hela VD-ordet

Våra fokusområden

Utifrån våra intressenters behov av information kring hållbarhetsfrågor och vår bedömning av den hållbarhetspåverkan vi har som återvinningsföretag, har vi identifierat följande hållbarhetsfrågor som särskilt viktiga för oss att följa upp, kommunicera och arbeta med.

Återvinning

Miljö- & klimatpåverkan

Spårbarhet

Arbetsmiljö & hälsa

Återvinning

Mål – Plastsprånget

Vårt mål är att 55 procent av hushållsförpackningar från Svensk Plaståtervinnings producentkunder ska återvinnas redan under år 2025. Det är fem år tidigare än EU:s tidplan. Att nå målet redan under 2025 är en tuff utmaning, men vi tror att vi, tillsammans med övriga i återvinningskedjan, kan ha Europas bästa förutsättningar att nå dit. Men vi behöver ta ett rejält språng, därför kallat vi det här initiativet för Plastsprånget.

För att nå Plastsprångets målsättning krävs innovation och investeringar. Vår ambition är att Plastsprånget ska fungera som en modell för hur andra länder kan genomföra en snabb omställning till en cirkulär ekonomi för plastförpackningar.

Strategi för Plastsprånget

Återvinningsresultat 2020

Svensk Plaståtervinnings huvuduppgift är att säkerställa kostnadseffektiv återvinning av plast. Under 2020 satte de producenter som är anslutna till Svensk Plaståtervinnings återvinningssystem för hushållsförpackningar knappt 120 000 ton plastförpackningar på marknaden. Ju bättre vi lyckas återvinna den här plasten desto mer resurseffektivt blir samhället, med mindre klimat- och miljöpåverkan som följd. De två viktigaste mätpunkterna för vår återvinning är Insamlingsgrad och Återvinningsgrad. Dessa är vi skyldiga att rapportera vidare till Naturvårdsverket som är producentkundernas tillsynsmyndighet.

Insamlingsgrad

Insamlingsgraden definieras som den andel plastförpackningar som samlas in i förhållande till den mängd plastförpackningar som rapporterats satta på marknaden. Under 2020 låg insamlingsgraden på 45,5 procent. Det betyder alltså att 45,5 procent av plastförpackningarna som är anslutna till Svensk Plaståtervinnings system samlades in, vilket är en markant ökning från 2019 då insamlingsgraden låg på 41,7 procent. På fem år har insamlingsgraden stigit med nästan 30 procent, med en stigande ökning de sista åren, se figur under. Att insamlingen har ökat det gångna året beror på konsumenternas förbättrade källsortering, det väl utbyggda insamlingssystemet och införandet av eftersorteringsanläggningen i Stockholmsregionen.

Återvinningsgrad

För verksamhetsåret 2020 redovisas för första gången återvinningsgraden för plastförpackningar enligt EU:s nya definition av mätpunkt för återvinning. Den nya mätpunkten mäter andelen plast som har återvunnits, till en tvättad återvunnen råvara, i förhållande till hur mycket plastförpackningar som har satts på marknaden. Sverige är bland de första inom EU att redovisa enligt den nya mätpunkten. Återvinningsgraden för 2020 var 15,4 procent. Det betyder att 15,4 procent av plastförpackningarna från svenska hushåll återvanns till nya råvara och därefter en ny plastförpackning eller plastprodukt.

Insamlingsgrad av plastförpackningar från hushåll

Återvinning av verksamhetsförpackningar

Svensk Plaståtervinning hanterar primärt plastförpackningar från de svenska hushållen. De plastförpackningar som förbrukas av verksamheter tas om hand av kommersiella återvinningsaktörer. Dock har vi på Svensk Plaståtervinning, tillsammans med FTI, åtagit oss att samla in statistik och rapportera återvinnings- och insamlingsgrad för dessa förpackningar till Naturvårdsverket. För att inhämta och sammanställa statistiken har vi tagit hjälp av en extern oberoende konsult. Upplägget har skett i dialog med berörd tillsynsmyndighet.

Insamlingsgrad för verksamheter

Insamlingsgraden definieras som den andel plastförpackningar som samlas in i förhållande till den mängd som producenterna rapporterat att de satt på marknaden. Enligt beräkningarna uppgick insamlingsgraden från verksamheter till 48,8 procent under 2020. De senaste fem åren har insamlingsgraden från verksamheter ökat med 4,6 procentenheter.

Återvinningsgrad för verksamheter

Återvinningsgraden mäter andelen plast från verksamheter som har återvunnits till en tvättad återvunnen råvara, i förhållande till hur mycket plastförpackningar som har satts på marknaden. Enligt beräkningarna uppgick återvinningsgraden från svenska verksamheter till 46,4 procent under 2020.

Total återvinningsgrad  – både för hushåll och verksamheter

När man summerar återvinningsgraden för hushåll och verksamheter uppgår den totala återvinningsgraden till 28,1 procent. Dock har beräkningen av återvinningsgrad inte gjorts enligt samma metodik för verksamheter som för hushåll.

Miljö- och klimatpåverkan

Alla plastförpackningar ska återvinnas och bli nya plastprodukter

Att sluta cirkulära materialflöden genom återvinning av plast till hög kvalitet är både en resursmässig och klimatmässig vinst. I återvinningsprocessen uppstår dock utsläpp som är viktiga att belysa för att kunna arbeta med förbättringsåtgärder i den egna verksamheten samt påverka resterade delar av värdekedjan i rätt riktning.

2020 är det första året som ett fullständigt klimatbokslut har tagits fram. Klimatpåverkan redovisas enligt rikt-linjerna i Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet).

Den största delen av klimatpåverkan ligger utanför Svensk Plaståtervinnings direkta verksamhet och uppgår inom scope 3, till 14 596 ton CO2e, se värdekedjans utsläpp i figuren längre ner på sidan. Utsläppen uppströms kommer framför allt från transporter vid insamlingen av källsorterade plastförpackningar, både från fastighetsnära insamling och återvinningsstationer. Uppströms utsläpp innefattar också balning av insamlad plast, vidaretransport av balad plast till anläggningen i Motala och underhåll av återvinningsstationerna.

Klimatutsläppen inom den egna verksamheten och de utsläpp som den förbrukade energin ger upphov till (scope 1 och 2) uppgår till knappt nio ton CO2e sammanlagt. Här ingår dels utsläpp från tjänsteresor med bil, dels utsläpp från inköpt el och fjärrvärme. All el som köptes in under 2020 gick under avtal om ursprungsmärkt förnybar el. Utsläppen från vår egen verksamhet står för 0,03 procent av värdekedjans totala utsläpp.

Nedströms Svensk Plaståtervinnings anläggning står energi-användning i tvätt- och granuleringsanläggningarna för den största klimatpåverkan, följt av transporter av sorterad plast till dessa anläggningar. Den mest betydande klimatpåverkan i värdekedjan uppkommer utanför scope 1-3, i samband med energiutvinning av rejekt från återvinningsprocesserna samt förbränning av de förpackningar som konsumenter felaktigt slängt i restavfallet.

Greenhouse Gas Protocol

GHG-protokollet är den internationellt sett mest använda redovisningsstandarden för klimatpåverkan. Det används av både företag och offentlig sektor som ett ramverk för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser från verksamheten. Vid redovisning enligt GHG- protokollet delas utsläppen upp i tre olika scope:

Scope 1:
Direkta utsläpp från den egna verksamheten.

Scope 2:
Indirekta utsläpp från inköpt energi.

Scope 3:
Övriga indirekta utsläpp både uppströms och nedströms den egna verksamheten.

Ton CO2e

Omfattning

Scope 1

5,2

Köldmedieläckage från anläggningen i Motala, transporter och tjänsteresor med företagsägda fordon samt tjänsteresor med hyrbil och egen bil i tjänst.

Scope 2* 3,5

Inköpt el och fjärrvärme till anläggningen i Motala.

Scope 3 14 596

Externa och inköpta transporter både uppströms och nedströms (kat. 4 och 9), tvätt och granulering av sorterad plast (kat. 10), bränsle- och energirelateradeutsläpp (kat. 3), bortforsling av avfall (kat. 5) och tjänsteresor med flyg och tåg (kat. 6).

Avfallsbehandling
utanför Scope 1–3

312 416

Utsläpp från avfallsbehandling (energiutvinning) av förpackningar som hamnar i hushållens restavfall samt rejekt som uppstår vid anläggningen i Motala och vid senare steg i återvinningsprocessen.

*Utsläpp från inköpt energi redovisas enligt ”market-based method” som till exempel innebär att energi från förnybar el räknas som noll klimatpåverkan. Med ”location-based method”, där nordisk medelmix används för beräkning av påverkan från elförbrukningen uppgår utsläppen i scope 2 i stället till 436 ton CO2e.

De utsläpp som faller inom scope 1-3 (markerade i grönt i figuren under) står tillsammans för fyra procent av utsläppen i värdekedjan nedan. Det rejekt som uppstår vid sortering och vid efterföljande behandlingsprocesser utgör 36 procent av utsläppen och resterande 59 procent av klimatpåverkan uppstår alltså till följd av att förpackningar som borde källsorteras i stället hamnar i hushållens restavfall (markerade i rött).

I relation till den mängd plastförpackningar som Svensk Plaståtervinnings producentkunder har rapporterat att de satt på marknaden under 2020 uppgick klimatpåverkan till 2,66 kg CO2e/kg plastförpackningar. Nyckeltalet innefattar även utsläppen från energiutvinning av de förpackningar som konsumenterna felaktigt slänger i restavfallet och det rejekt eller spill som uppstår vid sorteringen, tvätt och granulering.

Spårbarhet

Producentansvaret innebär att producenter ansvarar för att deras förpackningar samlas in och återvinns. En återvinningskedja kan vara lång och involverar många aktörer vilket gör det svårt för producenterna att själva följa vart plasten tar vägen och hur mycket som återvinns.

Svensk Plaståtervinning erbjuder tjänster som gör att våra producentkunder kan uppfylla sitt producentansvar, samtidigt som vi tar ansvar för hela värdekedjan. Varje producentkund ska kunna följa sina plastförpackningar genom hela kedjan och veta exakt var de tar vägen och hur mycket som återvinns. Det kan vi erbjuda genom vårt arbete med spårbarhet genom hela värdekedjan, från insamling till återvunnen plastråvara.

I insamlingsledet har vi full kontroll på plastförpackningarna genom vårt ägarskap i FTI. Den insamlade plasten kommer till vår anläggning i Motala där vi själva sorterar den. De sorterade fraktionerna skickas därefter till våra certifierade återvinningsanläggningar inom EU. Certifieringen innebär bland annat att återvinnarna måste följa EU:s avfallslagstiftning och avfallshierarkin. De är också skyldiga att rapportera hur mycket av vårt material som har återvunnits. I vissa fall vet vi till och med vad den återvunna plastråvaran används till, som till exempel i IKEAS produktserier Hållbar och Fniss samt i Samsonites resväskor, modellen S’Cure ECO edition.

Våra avtal med slutkunderna, det vill säga återvinningsanläggningarna, ger oss rätt att löpande utföra revisioner för att säkerställa att allt sker enligt överenskommelse. Det gör också att vi minskar risken för att plast från vår anläggning hamnar i naturen eller på deponier.

Det material från vår anläggning som inte kan sorteras eller återvinnas skickar vi till energiutvinning på svenska anläggningar för maximal resurseffektivitet och spårbarhet.

Med vår spårbarhet kan vi inte bara visa våra producentkunder exakt hur stor andel av deras förpackningar som faktiskt blir återvunnet. Vi kan också visa hur mycket utsläpp deras plastförpackningar genererar – något vi är ensamma i Europa om att kunna erbjuda. Vår förhoppning är att den kunskapen ska få ännu fler att designa för återvinning och bidra till klimatnyttan.

Vissa av produkterna i produktserien HÅLLBAR är I producerade av återvunnen plast som kommer från vår anläggning.

Även Samsonite använder återvunnen plast från oss i flera väskor.

Arbetsmiljö och hälsa

Covid-19 präglar sjukfrånvaron

Under 2020 såg vi en mycket tydlig koppling av sjukfrånvaron till covid-19 och hur hög smittspridningen var i samhället, med toppar i mars, september och december. Vi har varit noga med att informera ofta och mycket om vilka riktlinjer som ska följas i vår verksamhet, och detta inkluderade också att stanna hemma vid minsta tecken på symtom. Det visade sig vara framgångsrikt då vi har haft höga sjuktal i perioder trots att vi enbart haft ett fåtal konstaterade Covid-fall. 2020 var den totala sjukfrånvaron 3,9 procent av den tillgängliga arbetstiden med en markant topp i december då siffran låg på 8,5 procent. Det var första året som sjukfrånvaron följdes upp på det här sättet vilket gör att vi inte har någon jämförbar data från tidigare år.

Mångfald, jämställdhet och diskriminering

Vårt arbete med mångfald och jämställdhet grundar sig inte bara i våra värderingar. Vi ser dem som strategiska hörnstenar för att vi ska kunna erbjuda marknadens bästa produkter, tjänster. Det är också viktigt utifrån ett arbetsgivarvarumärke där vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för alla i samhället

Läs hela hållbarhetsrapporten