Hållbarhetsrapport

2023

”

Vi har stakat ut en ny väg för ökad cirkularitet, och hoppas att fler länder följer efter

Site Zero förändrar plaståtervinningens framtid

Öppningen av vår nya plastsorteringsanläggning Site Zero i november blev en världsnyhet och lyfts fram som en investering som revolutionerar plastens framtid. Vi visste att det var en stor sak, men inte i våra vildaste fantasier hade vi kunnat ana att människor i USA, England, Tyskland, Frankrike, Australien, Indien och Kenya skulle läsa om vår satsning i Motala. Det visar på betydelsen – och nödvändigheten – av nya tankesätt och innovationer inom miljöteknik och plaståtervinning. Vi har stakat ut en ny väg för ökad cirkularitet, och hoppas att fler länder följer efter. Det kommer behövas många ”Site Zero-anläggningar” för att komma till rätta med den ökande plastanvändningen och mängden plastavfall.

Mattias Philipsson, VD Svensk Plaståtervinning

Läs hela VD-ordet

Året som gått

Insamlade plastförpackningar från svenska hushåll (ton)
Återvunna plastförpackningar från svenska hushåll (ton)
0

(2022: 20 999)

Återvinningsgrad av svenska hushållsförpackningar (%)
0

(2020: 15,4 2021: 18,1 2022: 19,3)

Klimatpåverkan

Scope 1 (ton CO2e)
0

(2022: 7,2)

Scope 2 (ton CO2e)
0

(2022: 28)

Scope 3 (ton CO2e)
0

(2022: 17 324)

Vår strategiska inriktning

”

Svensk Plaståtervinning är väl positionerade att leda omställningen och göra plasten till en del av den cirkulära ekonomin.

Om cirkulär ekonomi

Hälften av de globala växthusgasutsläppen är en direkt konsekvens av vår linjära ekonomi där vi utvinner, producerar, använder och slänger resurser, i stället för att genom återanvändning och återvinning nyttja det vi producerar en längre tid. Utsläppen kommer inte bara från avfallshanteringen utan även från utvinningen och bearbetningen av de ändliga resurserna. Trots det har både politik och debatt nästan uteslutande varit fokuserad på fossilfrihet.

Nu har samtalet om cirkulär ekonomi äntligen börjat ta fart. Det är positivt, men samtidigt visar Circularity Gap Report att den globala cirkulariteten minskar. Cirkularitetsgraden har sjunkit från 9,1 procent 2018 till 7,2 procent 2023. (circularity-gap.world/2024)

Sveriges mål för utsläppsminskningar är de mest ambitiösa i världen: netto-noll till 2045. Men vi har en resa att göra, framför allt för att uppnå en cirkulär ekonomi. Circularity Gap Report Sweden visar nämligen att svenskarna förbrukar mer än dubbelt så mycket material som det globala genomsnittet, och endast 3,4 procent av de resurser som vi använder återförs till ekonomin. (circularity-gap.world/sweden) Det är med andra ord dags att lyfta upp cirkulär ekonomi högre på agendan om vi ska nå klimatmålen.

Plast och cirkulär ekonomi

Plast har många fördelar och ses som nödvändigt för omställningen till ett hållbart samhälle. Plastens goda barriäregenskaper ökar exempelvis hållbarheten på livsmedel och minskar matsvinnet. Tunna och lätta förpackningar möjliggör lättare transporter. Men för att vi ska kunna nyttja plastens positiva egenskaper även i framtiden måste den cirkulera i samhället under längre tid. Enligt Naturvårdsverket står förbränningen av plast för ca 7 procent av Sveriges totala utsläpp, och plastförpackningarna utgör en stor del.

Svensk Plaståtervinning befinner sig i kärnan av omställningen mot en cirkulär ekonomi för plast. Vi är i position att påverka hela kedjan mot att minimera avfall och främja en hållbar användning av naturresurser. Vi ser att vår yttersta uppgift är att behålla värdet i materialet så att det kan fortsätta cirkulera och därmed minska klimatpåverkan.

För att uppnå en cirkulär ekonomi för plastförpackningar krävs framför allt:

  • Att plastförpackningar designas för återanvändning och återvinning
  • Att förbrukade plastförpackningar samlas in
  • Att högkvalitativ återvinning tillämpas
Högkvalitativ materialåtervinning av plast

En förutsättning för cirkulära plastströmmar är att materialet har genomgått en högkvalitativ återvinningsprocess. Enligt EU innebär högkvalitativ materialåtervinning att det återvunna materialet är av likvärdig eller högre kvalitet jämfört med det ursprungliga, och därmed kan användas som ersättning för primär råvara för förpackningar eller liknande applikationer av samma kvalitet.

För att uppnå en högkvalitativ materialåtervinning krävs en avancerad sortering där plastförpackningarna effektivt och precist sorteras utifrån plasttyp och sedan återvinns separat, varje plasttyp för sig. Då bibehålls materialets kvalitet och det kan återvinnas till förpackningar eller andra produkter av samma kvalitet som ursprungsmaterialet. Sorteringsanläggningens förmåga att identifiera och sortera plasttyperna rätt påverkar hur stor andel som kan skickas till materialåtervinning.

Genom att erbjuda avancerad sortering och högkvalitativ återvinning kan vi på Svensk Plaståtervinning bidra till att minska utsläppen från förbränning av plastavfall och samtidigt minska klimatpåverkan vid framställningen av ny fossil plast. Den högkvalitativa materialåtervinningen är dessutom en förutsättning för att våra producentkunder ska få tillgång till återvunnen råvara för tillverkning av nya förpackningar. Vår ambition är därför att samtliga förpackningar som vi sorterar ut ska kunna återvinnas till högkvalitativ återvunnen råvara.

Bristande sortering leder till förbränning och downcycling

Ineffektiv sortering leder till att värdefulla plastförpackningar inte identifieras och sorteras ut för återvinning. Dessa förbränns i stället vilket leder till resursslöseri och ökade utsläpp. Materialåtervinning som inte har föregåtts av en avancerad sortering försämrar materialets kvalitet och värde. Det kan således inte användas till förpackningar och liknande applikationer av samma kvalitet.

I stället produceras plastprodukter av lägre kvalitet som snart faller ur återvinningssystemet och förbränns, vilket leder till utsläpp. Samtidigt fortsätter behovet av fossil råvara till produktionen av nya plastförpackningar och produkter. Det här kallas downcycling och är tyvärr vanligt förekommande världen över.

Downcycling förhindrar att plasten kan bli en del av en cirkulär ekonomi. Om det fortsätter i samma omfattning som i dag kommer det också uppstå försörjningsproblem. Det kommer ske i takt med att marknaden kräver ökad tillgång till högkvalitativ återvunnen råvara för att uppfylla kvoter om återvunnen plast i samtliga plastförpackningar. För att komma till rätta med problemet krävs politiska åtstramningar och styrmedel där högkvalitativ materialåtervinning premieras.

Det är skillnad på återvinning och återvinning

Filmen visar skillnaden mellan högkvalitativ återvinning, där avancerad sortering är centralt, och det som kallas downcycling. Vid högkvalitativ materialåtervinning behålls den ursprungliga kvaliteten på materialet och det kan cirkulera i samhället, medan det vid downcycling tappar kvalitet och funktion och därmed faller ur det cirkulära systemet.

Våra prioriterade hållbarhetsfrågor

Hållbarhet ligger i Svensk Plaståtervinnings DNA och är en naturlig del i såväl strategi som affärsplanering. Att ta ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar genom hela vårt återvinningssystem är högsta prioritet.

Högkvalitativ materialåtervinning

Klimatpåverkan

Spårbarhet

Arbetsmiljö
och hälsa

Högkvalitativ materialåtervinning

Vid högkvalitativ materialåtervinning bibehålls materialets värde och kvalitet så att den återvunna råvaran kan bli av likvärdig eller högre kvalitet jämfört med den ursprungliga.

Viktigaste måttet: återvinningsgraden

Den viktigaste måttet för att följa upp prestandan i återvinningssystemet är återvinningsgraden. Återvinningsgraden anger hur stor andel av de plastförpackningar som våra kunder har satt på marknaden som i slutändan blivit till återvunnen råvara. Den påverkas således av hur mycket av förpackningarna som källsorteras av konsumenterna, hur förpackningarna är designade och hur effektiv sorterings- och återvinningsprocessen är. Hur stor andel av producenterna på den svenska marknaden som uppfyller sitt producentansvar och rapporterar mängden förpackningar de satt på marknaden påverkar också återvinningsgraden.

Svensk Plaståtervinning är skyldiga att rapportera återvinningsgraden till Naturvårdsverket som är tillsynsmyndighet. Den följs också kontinuerligt internt genom månatliga rapporter till ledning och styrelse. Dessutom granskas rapporteringen av en oberoende revisor i enlighet med våra policys.

EU:s mål för återvinningsgraden

EU:s mål är att nå 50 procents återvinningsgrad för plastförpackningar år 2025, och från 2030 är målet 55 procent. För att medlemsländerna ska kunna nå dit krävs i praktiken att insamling, sortering och återvinning når en effektivitet på över 80 procent. Det innebär att 80 procent av förpackningarna ska samlas in, att 80 procent av de insamlade förpackningarna ska sorteras ut för återvinning, och slutligen att minst 80 procent av den sorterade plasten ska bli till återvunnen råvara. Det kallas 80-80-80-regeln.

Återvinningsresultat 2023

Det är flera faktorer som påverkar Svensk Plaståtervinnings återvinningsresultat. Hur stor andel av plastförpackningarna som samlas in och andelen förpackningar som är designade för återvinning är två av de viktigaste parametrarna. Trots att färre plastförpackningar kom in i återvinningssystemet lyckades Svensk Plaståtervinning öka återvinningsgraden med 20 procent i förhållande till föregående år.

0%
Återvinningsgrad av svenska hushållsförpackningar
0ton
Återvunna plastförpackningar från svenska hushåll

Ökad återvinningsgrad under 2023
Trots att Site Zero bara har varit i drift under slutet av 2023, och den insamlade volymen minskat något, kan vi se att vår utökade förmåga att mer effektivt sortera ut fler plasttyper har gett utslag på återvinningsgraden. För helåret 2023 återvanns 23,7 procent av de plastförpackningar som våra anslutna producentkunder satte på marknaden till ny högkvalitativ råvara. Det är en ökning med drygt 20 procent jämfört med föregående år. Råvaran har sedan kunnat bli nya plastförpackningar eller plastprodukter via våra certifierade återvinningspartners. Räknat i ton motsvarar 2023 års återvinningsgrad drygt 25 096 ton plastförpackningar. Det är ungefär 4 100 ton mer än vad som blev återvunnet under 2022. Under verksamhetsåret 2023 har Svensk Plaståtervinning även samlat in och återvunnit plastförpackningar från Finland. Ovan återvinningsgrad omfattar således bara svenska plastförpackningar.

Utöver plastförpackningar har vi sorterat ut och återvunnit plast som inte omfattas av producentansvaret men som följer med det källsorterade materialet. Det kan till exempel vara plastleksaker, diskborstar och tandborstar – produkter som egentligen ska lämnas på de kommunala återvinningscentralerna (ÅVC). Totalt rör det sig om ytterligare cirka 2 700 ton plast som har återvunnits.

Mer återvinning kommande år
Under de kommande åren, när insamlingen ökar och samtliga utsorterade plasttyper kan återvinnas, kommer effekten av Site Zero märkas ytterligare. Vår ambition är att nå 50 procent återvinningsgrad för plastförpackningar från hushåll under år 2025, vilket vore en fantastisk utveckling sedan 2017 då återvinningsgraden låg kring 8 procent.

Vår förhoppning är nu att EU:s lagstiftning PPWR snabbt implementeras i medlemsländerna. Då kan högkvalitativ materialåtervinning bli standard på marknaden och klimatpåverkan från plastförpackningar kan minska kraftigt.

klimatpåverkan

Svensk Plaståtervinning har en central roll för att minska klimatpåverkan från plastförpackningar i Sverige och Norden. Vårt arbete och förmåga att återvinna de plastförpackningar som samlas in påverkar direkt våra producentkunders klimatavtryck och Sveriges förutsättningar att nå de nationella klimat- och återvinningsmålen.

Våra klimatmål

Under 2021 formulerade och antog Svensk Plaståtervinning två klimatmål med basår 2020: ett absolut mål för den egna verksamheten (scope 1 och 2) och ett relativt mål som omfattar hela värdekedjan (scope 1-3).

Ökad återvinning med minskat klimatavtryck

Vårt stora klimatavtryck återfinns i scope 3 i vår värdekedja. Det är också här vi har möjlighet att bidra med de största absoluta utsläppsminskningarna och jobba för ett återvinningssystem som är effektivt ur både resurs- och klimatsynpunk. Det speglas i målsättningen för utsläppen i värdekedjan (scope 1–3), där ambitionsnivån förutsätter både en ökad återvinningsgrad och minskade faktiska utsläpp.

Mål: Minska de klimatpåverkande utsläppen vid materialåtervinning av plastförpackningar med 80 procent till 2030, jämfört med 2020, per ton återvunnet material
Målet omfattar utsläppen i scope 1, 2 och 3, med undantag för utsläpp kopplade till Motala Företagsparks verksamhet (kat. 13 och 15) och byggnation av Site Zero. Delmålet till 2025 är 50 procents reduktion, jämfört med basåret 2020.

I scope 3 ingår de aktiviteter i vår värdekedja som ligger utanför vår egna verksamhet. Här ingår inte utsläppen från energiutvinningen av de avfallsströmmar som uppstår i systemet – de redovisas enligt GHG-protokollets riktlinjer utanför scopen. Mest betydande är utsläppen från transporter, både vid insamling och transport av material till vår anläggning och vid vidare transport av sorterad plast till våra återvinnare. Även energianvändningen i återvinningsprocesserna, och vid utsortering av plastförpackningar i existerande förbehandlingsanläggning, medför väsentliga utsläpp.

Överträffar målet
Under 2023 har vi återvunnit mer utan att öka de faktiska utsläppen. Jämfört med vårt basår (2020) har vi lyckats reducera utsläppen per ton återvunnen råvara med 38 procent. Det gör att vi fortsatt ligger i linje med – och faktiskt överträffar – den effektivisering av utsläpp per ton återvunnen råvara som behövs för att nå vårt övergripande mål till 2030.

Den positiva utvecklingen är dels ett resultat av uppstarten av Site Zero, som möjliggjort återvinning av en större andel av plastförpackningarna. Dels tack vare att vi lyckats få hälften av våra upphandlade transporter inom Sverige att gå på biodrivmedel.

Genom att ställa frågor om energianvändning och certifikat om förnybar el pushar vi även våra återvinnare att sätta fokus på energifrågan. Fler av dem har också redan gjort mycket, från att producera egen el med solpaneler eller lokalproducerad biogas till att ha satt eller åtagit sig att sätta Science Based Targets (vetenskapligt baserade klimatmål).

Nollambition i scope 1 och 2

Minskade utsläpp inom den egna verksamheten är en utmaning för en växande organisation. Samtidigt är den samlade vetenskapen på klimatområdet tydlig: vi måste alla ta ansvar för och minska våra egna utsläpp om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Översatt i absoluta termer betyder det att vi behöver nå nettonollutsläpp. Vårt mål för utsläpp i den egna verksamheten är satt utifrån dessa ramar.

Mål: Inga klimatpåverkande utsläpp från den egna verksamheten till 2030
100 procent reduktion av absoluta utsläpp inom scope 1 och 2 till 2030, med delmål om 50 procent reduktion till 2025, jämfört med basåret 2020.

Ökad energianvändning – ökade utsläpp
Utsläppen inom den operativa verksamheten (scope 1 och 2) kommer främst från produktionen av inköpt el och fjärrvärme. I scope 1 ingår också utsläpp från egna och inhyrda fordon samt köldmedieläckage. Sammantaget står utsläppen i scope 1 och 2 för mindre än en halv procent av vårt totala klimatavtryck.

Här går utsläppstrenden åt fel håll. Det är en konsekvens av att vi sedan föregående år fördubblat både vår sorteringskapacitet och hur många fraktioner vi kan sortera. Vi har också uppdaterat ventilationen i en del av lokalen, för att förbättra luftkvaliteten och arbetsmiljön för våra medarbetare. I stället för att recirkulera stora delar av volymen är intaget av frisk luft utifrån större. Det har också inneburit att fjärrvärmeanvändningen ökat.

Fokus på energieffektivisering
Under 2023 påbörjade vi arbetet med förbättrad mätning och uppföljning av elanvändningen i sorteringsprocessen. Det är ett första steg i att kunna identifiera potentiella energieffektiviseringsåtgärder. Även vad gäller värme, ventilation och stödprocesser har vi, tillsammans med vårt helägda dotterbolag, börjat kartlägga besparingsåtgärder för att minska onödig energianvändning i fastigheten.

Från andra halvan av 2023 går vår hyrda hjullastare enbart på biodiesel. Med det har vi ställt om alla våra egna och hyrda arbetsmaskiner till biodrivmedel eller eldrift. Kvarvarande utsläpp i scope 1 är främst relaterade till köldmedieläckage.

Klimatpåverkan i vårt återvinningssystem

Den mest betydande klimatpåverkan från avfallshanteringen av våra producentkunders förpackningar kommer från de förpackningar som slängs i hushållssoporna i stället för att källsorteras. Majoriteten av dessa förpackningar går idag direkt till energiutvinning och står därmed för mer än hälften av utsläppen i systemet. Även förbränningen av det rejekt som uppstår vid sorteringen samt efterföljande tvätt och granulering står för en betydande del (39 procent). Det utgörs framför allt av förpackningar som inte är designade för återvinning.

I relation står de utsläpp som faller inom scope 1-3 (summering av de lila cirklarna i figuren) tillsammans för ca 6 procent av utsläppen i återvinningssystemet. Det innefattar alla de aktiviteter som krävs för att en insamlad förpackning ska ha kunnat bli ny plastråvara.

Utsläppen uppströms i vår värdekedja kommer framför allt från transporter vid insamlingen av källsorterade plastförpackningar, både från återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Utsläppen innefattar också balning av insamlad plast, vidaretransport av den balade plasten till vår anläggning i Motala och underhåll av återvinningsstationerna. Nedströms i värdekedjan står energianvändningen vid tvätt- och granuleringsanläggningarna hos våra europeiska återvinningskunder för den största klimatpåverkan, följt av transporter av sorterad plast till dessa anläggningar.

Klimatpåverkan från avancerad sortering (1,1 procent) är de utsläpp som orsakas av vår egen verksamhet. Det inkluderar både energi- och bränsleanvändning liksom de förbrukningsmaterial och tjänster vi köper in till Site Zero.

illustration av materialåtervinning

Scope 1-3 inklusive energiutvinning.

Spårbarhet

Spårbarhet för transparens och trygghet

För oss är spårbarhet genom hela värdekedjan en bärande del av vår verksamhet. Genom att gå längre än vad lagen kräver vill vi pusha avfalls- och återvinningsbranschen mot ökade krav och transparens, och vi ser spårbarhet som en central pusselbit i omställningen till cirkulär materialanvändning. Att följa upp högt ställda krav på kunder, leverantörer och samarbetspartners är vitalt för att säkerställa hög kvalitet och liten klimatpåverkan.

Återvinningskedjan är lång och innefattar flera aktörer och processer. Det gör det komplext för producenter att följa hanteringen av plastförpackningarna och veta hur mycket som i slutändan återvinns. Som en följd av den nya mätpunkten för återvinning, vilken trädde i kraft 2020, har Svensk Plaståtervinning arbetat fram en process för att säkerställa spårbarhet i alla led – från insamling till återvunnen plastråvara. Processen är ett arbetssätt som förtydligar vilka grundläggande krav vi ställer på återvinningskunder. Med spårbarheten ökar såväl transparensen som tryggheten för producenter, och även för konsumenter. Och det minimerar risken att plast från vår anläggning hamnar i naturen eller på deponier.

Som en av få aktörer i Europa har Svensk Plaståtervinning valt att öppet visa producentkunderna exakt hur stor andel av deras plastförpackningar från hushåll som har blivit återvunna, och hur mycket utsläpp som hanteringen av förpackningarna har genererat. Den samlade kunskapenmedför att producenterna får incitament att designa för återvinningsprocessen, samtidigt som statistiken kan användas i deras respektive hållbarhetsrapporteringar.

Redan i insamlingsledet har vi haft kontroll på plastförpackningarna genom ägarskapet i FTI. Plasten som samlats in av FTI går vidare till balningsanläggningar runt om i landet och levereras sedan till vår anläggning i Motala, där vi själva sorterar den. All sorterad plast skickas direkt från Motala till certifierade plaståtervinnare inom EU. Dessa är valda med omsorg efter en gedigen granskningsprocess utifrån flertalet grundläggande krav. Återvinnarna ska verka inom EU och därmed följa EU:s avfallslagstiftning och avfallshierarkin. De ska också vara certifierade enligt RecyClass (tidigare EuCertPlast). Ett initiativ för att synliggöra plaståtervinnare med hög standard, där material hanteras enligt högsta tillämpning och enligt EU-standard EN 15343:2007, med stort fokus på spårbarhet genom hela värdekedjan.

Inför ett eventuellt partnerskap genomför vi alltid omfattande tester för att verifiera att vårt material fungerar i den potentiella partnerns återvinningsprocess, och att återvinningsgraden når en godkänd nivå. Även under ett testgenomförande skriver båda parter under ett avtal för att minimera alla risker med att material inte tas om hand på ett korrekt sätt. Parternas uppfyllande av vår ”Code of Conduct” är ett krav för att ingå ett avtal. Vi vill ha kontinuitet och stabilitet och förespråkar långa avtalsperioder.

När ett samarbete har inletts genomför vi årliga besök för att verifiera och kontrollera anläggningen och hela återvinningsprocessen, steg för steg. Vi följer även upp den färdiga råvaran och vilken typ av applikation som materialet används till. I vissa fall vet vi till och med vad det återvunna materialet från oss har använts till. Som exempelvis ICAs tvättmedelsflaska SKONA, IKEAs produktserier Hållbar och Fniss, Samsonites resväskor modell S’Cure ECO edition, Andrélons schampo- och balsamflaskor samt duschtvålsflaskor.

Varje år rapporterar återvinningskunden in återvinningsdata till oss. Den kontrolleras, och bedöms utifrån rimlighet, för att sedan rapporteras in till vår tillsynsmyndighet Naturvårdsverket. Vår process för inrapporteringen har uppmärksammats av Europeiska Kommissionen EUROSTAT och ses som en lämplig standard för att mäta, kontrollera och verifiera beräkningen av återvinningsgraden i den nya mätpunkten. Genom att rapportera enligt GHG-protokollet har vi möjlighet att se den direkta klimatpåverkan som återvinningskunderna har. Både det resultatet, och resultatet från den nya mätpunkten, delges återvinningskunden en gång per år. Detta för att bland annat tydliggöra vilken stor effekt det får för en återvinningsanläggning som exempelvis drivs av förnybar energi.

För andra året i rad har vi på frivillig basis genomfört en tredjepartrevision av vårt spårbarhetsarbete, den här gången med fokus på beräkning och redovisning av återvinningsgrad. Revisionen utfördes av en ackrediterad revisionsbyrå och avsåg kontroll och verifiering av Svensk Plaståtervinnings dokumentation gällande mottaget och producerat material, kvalitetskontroller och beräkning av återvinningsgrad. Den visade att insamling och sammanställning av data sker med god systematik och noggrannhet och ligger till grund för tillförlitlig rapportering till Naturvårdsverket.

Det material som inte kan sorteras eller återvinnas skickar vi till energiutvinning/förbränning på uteslutande svenska anläggningar för full spårbarhet och maximal resurseffektivitet. Även här ställer vi krav på att anläggningarna har alla nödvändiga tillstånd. Kvartalsvis sker inrapportering till oss om vilken volym som har mottagits av respektive förbränningsanläggning i Sverige.

Vi har utvecklat ett robust spårningssystem för så stor transparens och kvalitet som möjligt, trots att lagen inte kräver detta. Vi välkomnar en skärpning av lagstiftningen på området, tillsammans med tydligare och utökad tillsyn från berörd tillsynsmyndighet.

Arbetsmiljö
och hälsa

Vårt arbetsmiljöarbete syftar till en utvecklande arbetsplats där säkerheten alltid kommer först – i den fysiska verksamheten och organisatoriskt. Med hjälp av rutiner, checklistor och stöd till chefer och ledare skapar vi kontinuerligt tydligare struktur i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det omfattar exempelvis skyddsronder, riskbedömningar, säkerhetsbesiktningar, arbetsmiljöutbildningar, utredningsinsatser och årliga medarbetarsamtal.

Sjukfrånvaro
Vi månar om att våra medarbetare ska hålla sig friska. Målsättningen vad gäller sjukfrånvaro är att vi ska ha max 4 procents korttidsfrånvaro, och max 1 procents långtidsfrånvaro.

Vi har totalt haft låg korttidsfrånvaron under 2023 på 3,9 procent och långtidsfrånvaron på 1,4 procent. Sammantaget överskred vi alltså vårt mål, men sjukfrånvaron bibehölls på en relativt jämn nivå bortsett från en liten topp under årets sista två månader – troligtvis till följd av säsongsinfluensa och en covid-våg.

Under året har insatser gjorts för att minska korttidssjukfrånvaron. Bland annat har omtankessamtal hållits med medarbetare som haft fler än tre frånvarotillfällen på sex månader. Detta med syftet att följa upp om det finns något som Svensk Plaståtervinning som arbetsgivare kan göra för att stärka medarbetarens hälsa.

Gällande långtidsfrånvaro arbetar vi systematiskt tillsammans med företagshälsovård och andra aktörer. För att ytterligare stärka det proaktiva hälsoarbetet erbjuder vi hälsoundersökningar till alla som anställs samt erbjuder vaccination mot säsongsinfluensa för de som vill.

Sjukfrånvaron följs upp varje månad med statistik för tjänstemän och medarbetare i produktionen. Utfallet tas upp i ledningsgruppen, men också i möten med skyddskommittén och andra forum, för att kunna fånga upp och agera på eventuella negativa trender.

Säker arbetsplats
Vårt mål är självklart att ingen ska göra sig illa på jobbet. Det förebyggande arbetet för att förhindra tillbud och olyckor är något vi tar på stort allvar och kontinuerligt följer upp och utvecklar. Vi arbetar aktivt med att identifiera arbetsmoment som är riskfyllda, och förbättrar utrustning och arbetsmiljö för att minska riskerna för skada eller olycka.

Av lika stor vikt är vårt aktiva arbete att säkerställa att eventuella tillbud som ändå sker rapporteras in, följs upp och hanteras. Alla tillbud och olycksfall går in i vårt IA-system, Informationssystem om Arbetsmiljö. Genom att ytterligare underlätta för våra medarbetare att rapportera tillbud, exempelvis med lättillgängliga blanketter, har vi också kunnat säkerställa att det som sker i verksamheten uppmärksammas och hanteras. Med en chef för varje skift har vi ännu närmare uppsikt över säkerheten för varje enskild anställd. Från IA-systemet tilldelas ansvaret för inrapporterade tillbud till närmaste chef, som utreder händelsen och följer upp i systemet med konkreta åtgärder. Resultatet följs upp dels vid skyddskommitténs möten fyra gånger per år, dels i den dagliga verksamheten med information till medarbetarna.

Under 2023 var antalet tillbud 49, i stort sett samma nivå som året innan (48). Även antalet olycksfall låg på samma nivå som föregående år, med 18 stycken under 2023 och 16 under 2022. Att antalet tillbud och olyckor ligger på samma nivå som tidigare år trots att vi har bemannat upp verksamheten med fler medarbetare beror sannolikt på vårt systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Vi har bland annat förbättrat vårt brandskydd genom att bygga en separat byggnad runt kvarningsmaskinen, där risken för bränder är som störst. Båda anläggningarna har också försetts med ett utökat sprinklersystem och utrustats med fler brandredskap som exempelvis 25 brandsläckare och brandslangar.

En viktig förutsättning för ett framgångsrikt förbättringsarbete är medarbetarnas engagemang. På Svensk Plaståtervinning är det många som deltar i förbättringsarbetet, genom noggrann tillbudsrapportering men också med nya förslag, idéer och problemlösning. På så sätt kan vi ständigt utveckla vår gemensamma arbetsmiljö till en säkrare och mer trivsam plats.

Mänskliga rättigheter och motverkande av korruption

Transparens i hela kedjan

Vi arbetar mot korruption, inklusive utpressning och mutor, i hela verksamhetskedjan. Framför allt sker det genom kravställning och platsbesök. Alla våra leverantörer och samarbetspartners är väletablerade på marknaden inom sina segment, och vi strävar efter att teckna avtal med seriösa aktörer som är certifierade enligt ISO 9001 och 14001.

Vid tecknande av avtal måste motparten underteckna vår Code of Conduct. Den bygger på de tio principerna i FN Global Compact, som innefattar riktlinjer kring mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, hållbarhet och antikorruption. Uppföljning sker med årsvisa besök hos våra återvinningskunder.

När det gäller transportörer tecknar vi endast avtal med etablerade transportörer med tillstånd. I varje del av vår verksamhet är spårbarheten en nyckel för kvalitet i återvinningsprocessen. Våra återvinnare finns alla inom EU och arbetar med godkända återvinningsprocesser, se avsnitt om Spårbarhet.

Spårbarheten är vårt sätt att se till att verksamheten håller hög standard när det gäller kvalitet och hållbarhet, men den är också viktig när det kommer till den mänskliga dimensionen och vår strävan efter att endast samarbeta med seriösa aktörer. Under året har vi inte fått några rapporter, indicier eller andra skäl att misstänka att korruption eller brott mot mänskliga rättigheter skulle ha förekommit.

    0141-544 44
    Vickerkullavägen 2, Motala, Sweden