Tyskland samlar in nästan dubbelt så mycket plast per invånare som Sverige. Men per ton insamlad plast ger Svensk Plaståtervinnings system över 60 procent mer högkvalitativt återvunnen råvara i form av monofraktioner än det konventionella tyska systemet. Det visar Svensk Plaståtervinnings jämförelse, som presenteras den 3 november på branscheventet Pack Point Nordic.
Återvinningsbidraget, det vill säga andelen insamlad plast som blir återvunnen råvara enligt EU:s definition, är 55 procent i Svensk Plaståtervinnings system (inklusive kommunplast **), jämfört med 44 procent i Tyskland. Dessutom återvinns drygt 90 procent av råvaran till monofraktioner, jämfört med cirka 70 procent i det tyska systemet. Sammantaget ger det över 60 procent mer högkvalitativ råvara per ton insamlat material i Svensk Plaståtervinnings system.
Den avancerade sorteringen på Site Zero i Motala möjliggör en hög andel monofraktioner, som i sin tur gör det möjligt att återvinna plast till nya förpackningar med bibehållen kvalitet. Detta blir avgörande när EU:s förpackningsförordning (PPWR) ställer krav på återvunnet innehåll från 2030.
– Nyckeln till en cirkulär ekonomi för plastförpackningar är att plastens kvalitet bevaras i hela värdekedjan. För att nå kvotkraven behöver industrin få tillgång till högkvalitativ återvunnen råvara i industriell skala, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Det handlar också om Europas konkurrenskraft, resiliens och oberoende. Begränsade råvaror, inte minst plast, måste cirkulera längre i ekonomin, så att regionens behov tillgodoses och importberoendet från länder utanför Europa minskar.
– Vi definierar nyckeltalet återvinningsbidrag för att tydliggöra hur stor del av den insamlade plasten som blir ny råvara, och det är något alla återvinningssystem öppet bör redovisa. Tyvärr är transparensen i branschen fortfarande så begränsad att vi endast hittat en internationell studie med tillräckliga uppgifter för att göra en kvalificerad jämförelse, säger Mattias Philipsson.
– Det är först när vi vet hur mycket som verkligen återvinns, och till vilken kvalitet, som vi kan bedöma hur cirkulära systemen faktiskt är. Det är också först då som olika aktörer kan jämföras utifrån det faktiska värde de erbjuder, menar Mattias Philipsson.
Mer och bättre insamling behövs i Sverige
För att nå EU:s mål om 55 procents återvinningsgrad 2030 skulle Sverige nästan behöva fördubbla insamlingen av plastförpackningar, enligt Svensk Plaståtervinnings beräkningar. Dessutom behöver kvaliteten förbättras, vilket i praktiken innebär att andelen plastförpackningar i det insamlade materialet behöver öka. Andra länder har kommit längre där.
— Våra erfarenheter av material från Norge och Finland visar att kvaliteten på den svenska insamlingen kan förbättras. Både krav och incitament behöver skärpas för att vi ska kunna utnyttja vår återvinningskapacitet fullt ut, säger Mattias Philipsson.
*Enligt Svensk Plaståtervinnings analys (se Fakta om jämförelsen under) är mängden insamlade hushållsplastförpackningar cirka 1,15 miljoner ton i Tyskland (2020) och cirka 85 000 ton i Sverige. Omräknat per invånare blir det cirka 13,9 kg plast i Tyskland och cirka 8 kg i Sverige. För att siffrorna ska vara jämförbara ingår all plast från hushåll, både plastförpackningar och kommunplast som hamnat i förpackningarnas insamlingssystem.
** Kommunplast avser plastprodukter som inte är förpackningar, till exempel diskborstar, pulkor, plastleksaker och plaststolar.
Fakta om jämförelsen
Jämförelsen är Svensk Plaståtervinnings egen analys utifrån en studie av det tyska systemet, gjord av miljöforskningsinstitutet Öko-Institut (2022, med data från 2020). Öko-Instituts studie gjordes på uppdrag av tyska duale Systeme, bland annat Der Grüne Punkt och Interseroh. Svensk Plaståtervinnings jämförande siffror för Site Zero avser data från augusti 2025 till och med september 2026. Siffrorna har anpassats för att vara jämförbara och inkluderar kommunplast som hamnat i förpackningssystemet.
Beräkning av högkvalitativt monomaterial per ton insamlat: Svensk Plaståtervinning cirka 55 % × drygt 90 % = cirka 50 %; Tyskland cirka 44 % × 70 % = cirka 31 %. Skillnaden är drygt 60 % räknat på andelen av insamlat material. Detta är en beräknad jämförelse av monomaterialutbyte, inte total återvinningsgrad.
Svensk Plaståtervinning har, genom samarbetet med Näringslivets Producentansvar (NPA), 80-90 procent av marknaden för återvinning av insamlade hushållsplastförpackningar i Sverige.
