En ny spårbarhetskartläggning från Svensk Plaståtervinning visar att så mycket som 86 procent av de plastförpackningar som sorteras vid Site Zero i Motala håller EU:s högsta kvalitet. Den kan därmed användas i produkter av samma eller likvärdig kvalitet som ursprungsmaterialet och då ersätta jungfrulig fossil råvara. Enligt EU:s förpackningsförordning PPWR definieras detta som högkvalitativ återvinning.
Återvinningsindustrin har länge mätt framgång i volym. Men en cirkulär ekonomi kräver både volym och kvalitet – att värdet på plasten bevaras genom hela sorterings- och återvinningsprocessen så att den kan ersätta fossil råvara och göras om till förpackningar och produkter av samma kvalitet som ursprungsmaterialet. EU:s förpackningsförordning PPWR definierar just detta som högkvalitativ återvinning, och inför från 2030 kvotkrav som innebär att varje plastförpackning på den europeiska marknaden måste innehålla en viss andel återvunnet material.
Svensk Plaståtervinning har länge arbetat nära sina återvinnare och ställt krav på hur materialet hanteras och vad det blir. Nu har bolaget för första gången gjort en heltäckande sammanställning av resultaten – en systematisk kartläggning av vad varje fraktion faktiskt blir i sitt nästa liv, möjliggjord av den spårbarhetsprocess och de krav som redan finns på plats. Modellen granskas av oberoende part och har uppmärksammats av Eurostat som föredöme inom EU.
– Spårbarhet handlar inte bara om kontroll utan även om trovärdighet och kvalitet. 86 procent högkvalitativ återvinning är mycket högt och ett resultat av att vi under många år byggt upp en sorteringsprocess i världsklass och arbetat nära våra återvinnare mot en gemensam cirkulär vision, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Vad plasten blir
Av de 86 procenten som under 2025 har återvunnits högkvalitativt har 7 procent blivit nya förpackningar godkända för kontakt med livsmedel. 18 procent har omvandlats till andra plastförpackningar och 61 procent till andra högkvalitativa plastprodukter, såsom resväskor, städredskap och större kärl. Gemensamt är att den återvunna plastråvaran direkt har ersatt jungfrulig fossil råvara.
– Att vi redan i dag kan förse marknaden med återvunnen råvara i kontakt med livsmedel har möjliggjorts av att vi uppnått RecyClass certifieringsstandard. Det gäller för PET-flaskor, PET tråg och förpackningar av polystyren (PS), säger Mattias Philipsson.
Endast de återstående 14 procenten har återvunnits till lägre kvalitet, exempelvis lastpallar och bygg- och konstruktionsmaterial. Här ersätter den återvunna plasten främst andra nyproducerade material som trä.
Redo för 2030
Ju närmare 2030 vi kommer, desto större blir efterfrågan på återvunnen plastråvara av hög kvalitet. I dag blir 61 procent av materialet från Site Zero plastprodukter snarare än nya förpackningar, men en stor del av materialet hade tekniskt sett kunnat ersätta ny plast i förpackningar. Denna utveckling styrs av efterfrågan hos förpackningsindustrin.
– Framåt kommer alltmer återvunnen råvara användas i plastförpackningar. Vi är redo att leverera och är en av mycket få aktörer i Europa som redan i dag kan förse marknaden med återvunnen plastråvara i den volym och kvalitet som kommer krävas från 2030, säger Mattias Philipsson.
Site Zero har en årskapacitet på 200 000 ton och sorterar plastförpackningar i 10 monofraktioner, vilket är en förutsättning för att materialet ska kunna cirkuleras med bibehållen kvalitet.
För mer information kontakta:
Mattias Philipsson, vd Svensk Plaståtervinning
Mejl: mattias.philipsson@svenskplastatervinning.se
