Medarbetarintervju: Karin

Utan facit – om att sätta ny standard för arbetsmiljön

När Svensk Plaståtervinning startade fanns inget färdigt svar på hur man hanterar arbetsmiljöriskerna i storskalig plastsortering. De uppenbara riskerna – buller, trucktrafik, skärskador – var kända. De osynliga tog längre tid att upptäcka.

– Jag har tidigare jobbat med konventionell industri där riskerna redan är välkända. Nu har vi fått ta det steg för steg. Dammet var den uppenbara risken, men sedan insåg vi att mögel var en annan och att endotoxiner också förekom i våra processer, säger Karin Petersson, COO på Svensk Plaståtervinning.

Plastförpackningar kan vara sex–sju veckor gamla när de når anläggningen. Under den tiden, i kombination med fukt och organiska rester, kan mikroorganismer växa. Eftersom forskning och gränsvärden på området i stort sett saknas i Sverige har vi fått hitta egna vägar, med stöd av extern expertis och inspiration från andra branscher.

Arbetet resulterade i zonindelning, nya rutiner och fläktassisterade andningsskydd som krav i sorteringsdelen – en investering som är ovanlig i branschen. Löpande mätningar visar tydliga förbättringar, och personalen upplever konkret skillnad. Men den svåraste utmaningen har inte varit teknisk.

– Risken kan bli diffus eftersom konsekvenserna oftast kommer långt senare. Vi var tvungna att utbilda om riskerna och visa hur stor skillnaden var med mask jämfört med utan. Medarbetarna har också själva fått vara med i projektet – de kan bättre än vi vad som fungerar i vardagen.

Svensk Plaståtervinning vill sätta en ny standard för arbetsmiljö inom plaståtervinning och delar gärna sina erfarenheter med aktörer i branschen. Det är en ambition som går bortom den egna anläggningen.

– Det handlar inte bara om att återvinna plast, utan också om att bidra till kunskapen om arbetsmiljön inom det här området. Vi har jobbat metodiskt: kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.