Vi har jämfört vårt återvinningssystem med det tyska och kan konstatera att vårt system ger över 60 procent mer högkvalitativ återvunnen plastråvara i form av monofraktioner per ton insamlad plast.
Återvinningen håller också en högre kvalitet. Drygt 90 procent återvinns till monofraktioner i vårt system, medan siffran i Tyskland ligger på 70 procent.
Det är den avancerade sorteringen i Site Zero som möjliggör den höga andelen monofraktioner. Och varför är detta så viktigt? Jo, för att det är monofraktioner som gör det möjligt att återvinna plast till nya förpackningar med bibehållen kvalitet. Detta kommer vara avgörande när EU:s förpackningsförordning PPWR ställer krav på återvunnet innehåll från 2030.
”Nyckeln till en cirkulär ekonomi för plastförpackningar är att plastens kvalitet bevaras i hela värdekedjan. För att nå kvotkraven behöver industrin få tillgång till högkvalitativ återvunnen råvara i industriell skala”, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning. Han fortsätter:
”Det är först när vi vet hur mycket som verkligen återvinns, och till vilken kvalitet, som vi kan bedöma hur cirkulära systemen faktiskt är. Det är också först då som olika aktörer kan jämföras utifrån det faktiska värde de erbjuder”.
Konkurrenskraft, residens och oberoende
Det handlar också om Europas konkurrenskraft, resiliens och oberoende. Begränsade råvaror, inte minst plast, måste cirkulera längre i ekonomin, så att regionens behov tillgodoses och importberoendet från länder utanför Europa minskar.
På Svensk Plaståtervinning definierar vi nyckeltalet återvinningsbidrag för att tydliggöra hur stor del av den insamlade plasten som blir ny råvara, och det är något alla återvinningssystem öppet bör redovisa. Tyvärr är transparensen i branschen fortfarande så begränsad att vi endast hittat en internationell studie med tillräckliga uppgifter för att göra en kvalificerad jämförelse. Läs mer om hur vi har gjort jämförelsen under.
Fakta om jämförelsen
Jämförelsen är Svensk Plaståtervinnings egen analys utifrån en studie av det tyska systemet, gjord av miljöforskningsinstitutet Öko-Institut (2022, med data från 2020). Öko-Instituts studie gjordes på uppdrag av tyska duale Systeme, bland annat Der Grüne Punkt och Interseroh. Svensk Plaståtervinnings jämförande siffror för Site Zero avser data från augusti 2025 till och med september 2026. Siffrorna har anpassats för att vara jämförbara och inkluderar kommunplast* som hamnat i förpackningssystemet.
Beräkning av högkvalitativt monomaterial per ton insamlat: Svensk Plaståtervinning cirka 55 % × drygt 90 % = cirka 50 %; Tyskland cirka 44 % × 70 % = cirka 31 %. Skillnaden är drygt 60 % räknat på andelen av insamlat material. Detta är en beräknad jämförelse av monomaterialutbyte, inte total återvinningsgrad.
Svensk Plaståtervinning har, genom samarbetet med Näringslivets Producentansvar (NPA), 80-90 procent av marknaden för återvinning av insamlade hushållsplastförpackningar i Sverige.
Enligt Svensk Plaståtervinnings analys är mängden insamlade hushållsplastförpackningar cirka 1,15 miljoner ton i Tyskland (2020) och cirka 85 000 ton i Sverige. Omräknat per invånare blir det cirka 13,9 kg plast i Tyskland och cirka 8 kg i Sverige. För att siffrorna ska vara jämförbara ingår all plast från hushåll, både plastförpackningar och kommunplast som hamnat i förpackningarnas insamlingssystem. Kommunplast avser plastprodukter som inte är förpackningar, till exempel diskborstar, pulkor, plastleksaker och plaststolar.
