Just nu råder det vilda västern på plaståtervinningsmarknaden, och det behövs ökade krav och regleringar. Meningslös linjär plaståtervinning hindrar cirkulär ekonomi, ökar utsläppen och riskerar att minska svensk konkurrenskraft. Regeringen kan reformera lagstiftningen och myndigheternas föreskrifter så att plaståtervinningen blir en del av en svensk effektiv klimatpolitik. Det skriver Mattias Philipsson, VD för Svensk Plaståtervinning, i en debattartikel.
Sverige, och världen, står inför stora utmaningar med den ökande plastanvändningen och mängden plastavfall. En stor andel är plastförpackningar – och hoppet ställs till ökad plaståtervinning för att minska utsläppen. Men det finns ett betydande problem: en marknad där aktörer tillåts erbjuda meningslös linjär återvinning som inte minskar utsläppen eller behovet av fossil råvara. Detta då plastförpackningarna omvandlas till lågkvalitetsprodukter av blandat plastmaterial som aldrig mer kan fungera som råvara till förpackningar av samma kvalitet som ursprunget. I stället hamnar plastprodukterna oftast i avfallet och bränns upp. Det här kallas lågkvalitativ eller linjär plaståtervinning (downcycling internationellt), och gör att utsläppen och behovet av fossil råvara kvarstår och cirkularitet förhindras. Dessutom blir marknaden utan återvunnen plastråvara av hög kvalitet. Enligt forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers saknar den lågkvalitativa linjära plaståtervinningen reell nytta för såväl klimat som resurseffektivitet. Men den är tillåten och pågår tyvärr i både Sverige och Europa.
I stället lyfter forskningen fram att faktisk klimatnytta uppnås med högkvalitativ, även kallad cirkulär plaståtervinning, där effektiv sortering och återvinning av varje plastsort för sig är en förutsättning. Den återvunna plasten behåller sitt värde och kan bli råvara till produkter av samma slag och kvalitet igen. Vinsten är cirkulär ekonomi, minskade utsläpp och tillgång till återvunnen plastråvara på marknaden.
Högkvalitativ plaståtervinning är effektiv klimatpolitik med många uppsidor. Och tekniken finns redan i Sverige med den hypermoderna anläggningen Site Zero som är under uppstart. Det gör att Sverige ligger före när EU-lagstiftningen om att förpackningar behöver innehålla återvunnen råvara träder i kraft 2030. Det gör också att vi redan nu bygger upp en cirkulär ekonomi med råvaruströmmar till marknaden, som kan skalas upp och exporteras. Med en högkvalitativ plaståtervinning värnar vi vår konkurrenskraft och bidrar till att Sverige kan nå sina klimat- och återvinningsmål. Men ett betydande hinder är bristande krav och reglering av marknaden. All återvinning är inte bra återvinning. Innovativ miljöteknik kan därför ta oss längre och öka effekten på insatserna.
Sverige behöver teknikneutrala, förutsägbara och effektiva styrmedel som ger rätt förutsättningar för högkvalitativ återvinning och cirkularitet. Producentansvaret räcker inte till. Linjär återvinning blir billigast på kort sikt när reglerna ser ut som de gör, men det är skillnad på kostnad och värde. För en långsiktigt hållbar politik kan regeringen reformera både lagstiftning och myndigheternas föreskrifter. Inte minst för att också förbereda oss för den kommande EU-lagstiftningen för plastavfall.
Regeringen kan ge Sverige och svensk innovativ miljöteknik en ledarposition i effektivt klimatarbete och cirkulär plastekonomi. Högkvalitativ plaståtervinning är en klimatfråga där vi genom Svensk Plaståtervinnings teknik och expertis har rådighet över utsläppen, och kan bidra till den fossilfria omställningen för såväl den svenska plastindustrin som uppvärmningsindustrin.
Vi tar gärna emot intresserade stadsråd till vår anläggning Site Zero i Motala för att berätta om högkvalitativ plaståtervinning, grön innovation och hur vi bättre kan beräkna, utvärdera och redovisa klimatnyttan och klimatpolitikens effektivitet. Med EU:s kommande lagstiftning har Europa bara några år på sig att ställa om. Detta är ett tillfälle att visa hur svensk miljöteknik kan vara ledande på en europeisk marknad. Vi kan redan nu visa att plasten kan bli en del av den cirkulära ekonomin och att utsläppen kan minska kraftigt.
Mattias Philipsson
VD Svensk Plaståtervinning
