Genom ett aktivt engagemang i policy- och påverkansarbete bidrar vi till att forma framtidens regelverk för plaståtervinning, både nationellt och på EU-nivå.
En röst för ökad cirkularitet
Genom ett aktivt engagemang i policy- och påverkansarbete bidrar vi till att forma framtidens regelverk för plaståtervinning, både nationellt och internationellt. Vi arbetar för att inte bara återvinna mer – utan för att återvinna mer resurseffektivt. Det vill säga: att den plast som återförs till marknaden behåller sin funktion och sitt värde, så att verklig cirkularitet blir möjlig.
Vi deltar löpande i samråd, branschdialoger, standardiseringsarbeten, remissvar och möten med politiker och myndigheter. Vår erfarenhet och expertis efterfrågas allt oftare – även på EU-nivå – vilket visar att vi har blivit en röst som omvärlden lyssnar på. Internationella aktörer besöker Site Zero för att ta del av vår teknik och strategi, vilket ger oss en viktig position i utformningen av framtidens plaståtervinning.
Högre krav på materialåtervinning
All återvinning är inte likvärdig. I dag räknas konventionell materialåtervinning – där plast blandas, tappar sitt värde och förlorar möjligheten att cirkulera – lika som högkvalitativ återvinning, där plasten separeras efter plasttyp och återvinns i egna kretslopp för att behålla dess värde. Vi driver på för att lagstiftningen ska erkänna denna skillnad och att styrmedel ska premiera de metoder som ger störst klimatnytta. Att EU i den nya förpackningsförordningen PPWR nu särskiljer mellan ”materialåtervinning” och ”högkvalitativ materialåtervinning” visar att vårt budskap har fått genomslag.
”Lagstiftningen bör tydligt särskilja mellan återvinningsmetoder med olika klimat- och resurseffekt.”
Högkvalitativ materialåtervinning som norm
Vi vill att högkvalitativ materialåtervinning genom avancerad sortering ska vara standard. Forskning visar att denna metod är mest resurseffektiv och ger störst klimatnytta. Det är också vad som krävs för att kunna cirkulera plasten och återföra den till marknaden, för att ersätta fossil råvara i nya förpackningar och produkter.
”Högkvalitativ materialåtervinning bör vara utgångspunkt i utformningen av framtida styrmedel.”
Ökad insamling av plastförpackningar
Trots avancerad teknik och en fungerande infrastruktur för insamling av plastförpackningar är källsorteringen fortfarande alltför låg. Vi vill se ett paradigmskifte där varje sorterad plastförpackning ses som en klimatinsats. För att uppnå det måste fler aktörer bidra: kommunerna som ansvarar för insamlingen, producenterna som sätter förpackningar på marknaden, och opinionsbildare som når ut till konsumenter. Vi utbildar, samverkar, skapar kommunikation, medverkar i medier och tar emot besök på Site Zero – för att forma en ny folkrörelse för plastsortering. Målet: att fler förpackningar ska nå våra processer och återvinnas.
”Fler aktörer behöver ta ansvar för att få fler att sortera.”
Ansvar för plast ur restavfall
Vi har tydligt kommunicerat vårt stöd till regeringens förslag om att plastförpackningar som sorteras ut från restavfall (via eftersorteringsanläggningar/MRF) ska omfattas av producentansvaret, som komplement till fastighetsnära insamling. Denna plast kan annars förbrännas i onödan. Genom att inkludera dessa flöden i systemet ökar vi insamlingsgraden och minskar EU-avgifter för icke-återvunnen plast.
Krav på ökad spårbarhet och transparens genom återvinningskedjan
Vi har utvecklat en gedigen och transparent modell för spårbarhet där plastens väg kan följas – från att den kommer till vår anläggning i Motala, till ny återvunnen råvara. Vår process omfattar krav på certifiering, omfattande återvinningsrapportering, kontrollbesök hos våra återvinningspartners samt frivillig tredjepartsrevision på årlig basis. Genom att gå längre än vad lagen kräver höjer vi standarden i branschen, stärker förtroendet för återvinningssystemet och säkerställer att insamlad plast verkligen återvinns på det mest resurseffektiva sättet.
Vår modell har uppmärksammats av Europeiska kommissionens statistikorgan EUROSTAT som ett föredöme inom EU. Det visar att hög transparens inte bara är möjlig – utan redan verklighet. För producenter innebär detta trygghet i att återvinningsbidraget används ansvarsfullt, och för konsumenter en garanti för att sorterad plast får nytt liv.
”Det bör vara ett självklart krav att varje återvinnare ska kunna svara på hur, var och vem som har återvunnit materialet.”
Skärpt tillsyn och granskning
Vi välkomnar ökade krav på tillsyn i branschen. Det finns fortfarande stora brister i spårbarhet och rapportering. Vårt mål är ett rättvist system där seriösa aktörer gynnas, och där materialflöden hanteras med ansvar genom hela värdekedjan.
”Tillsynen måste stärkas för att säkerställa att materialflöden hanteras med ansvar genom hela kedjan.”
”Energiåtervinning” – missvisande språk försvårar återvinningen
I Sverige används ofta begreppet energiåtervinning för att beskriva förbränning av avfall där energi utvinns. Det är missvisande. Varken material eller resurser återvinns – även om viss del tillförs energisystemet. I övriga Europa används det mer korrekta begreppet energy recovery, som tydligare signalerar vad som faktiskt sker: energiutvinning ur avfall, inte återvinning.
Begreppet energiåtervinning riskerar att skapa en falsk känsla av hållbarhet, både bland beslutsfattare och allmänhet. Det bidrar till greenwashing och minskar incitamentet att källsortera, eftersom många tror att plasten ändå ”återvinns” i värmeverken. För att öka återvinningen av plastförpackningar krävs ett språkbruk som speglar verkligheten och inte döljer resursförluster bakom positiva formuleringar.
Vi uppmanar förbränningsaktörer, myndigheter och kommunikatörer att sluta använda begreppet energiåtervinning när det handlar om förbränning – och i stället tala klarspråk: förbränning med energiutvinning. Först när vi är ärliga med vad som faktiskt sker, kan vi bygga förståelse och vilja att sortera för riktig plaståtervinning.
”Att kalla förbränning för återvinning vilseleder både allmänhet och beslutsfattare – och försvårar omställningen till cirkularitet.”
