Behov av cirkulär omställning
Hälften av alla växthusgasutsläpp är en konsekvens av vårt linjära levnadssätt, enligt Ellen McArthur Foundation. Det är alltså nödvändigt att snabbt ställa om till ett mer cirkulärt samhälle. Vårt fokus är plastförpackningarna.
Cirkulär ekonomi för plastförpackningar
De flesta plastförpackningar som sätts på den europeiska marknaden tillverkas fortfarande av ny, fossil råvara. Andelen återvunnen plast i förpackningar har visserligen ökat, men utgör fortfarande bara 9,7 procent av den totala produktionen av plastförpackningar i Europa. Detta enligt Plastics Europe (2024).
Vi har en central roll i att skapa en cirkulär ekonomi för plastförpackningar från hushåll i Sverige och Norden och minska klimatpåverkan.
När plasten återvinns i stället för att förbrännas, och när återvunnet material ersätter fossil plast i nya produkter, undviks stora utsläpp. Det är så vi stänger cirkeln: vi ser till att plasten kan användas igen, i nya förpackningar och produkter av samma kvalitet – och därmed hålls resurserna i omlopp. Då tillgängliggör vi även återvunnen plastråvara till marknaden och gör en cirkulär plastekonomi möjlig i praktiken.
Våra prioriterade hållbarhetsområden
Klimatpåverkan
Genom att ta hand om och återvinna den plast som kommer till vår anläggning bidrar vi direkt till att minska förpackningsproducenternas klimatavtryck – och stärker förutsättningarna för att Sverige ska nå sina klimat- och återvinningsmål.
Vi har sedan 2020 tagit fram ett årligt klimatbokslut enligt riktlinjerna för GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol). Då kan vi på ett transparent sätt visa klimatpåverkan i olika delar av värdekedjan samt följa utvecklingen mot våra klimatmål.
Utsläppen i återvinningssystemet
Att samla in och återvinna plastförpackningar medför en viss klimatpåverkan, men genom att vi undviker förbränning undviks utsläpp som vida överstiger återvinningssystemets egen påverkan. Varje plastförpackning som vi lyckas styra om från förbränning till återvinning medför en direkt klimatvinst.
Den största klimatpåverkan från återvinningssystemet uppstår till följd av förbränning av de plastförpackningar som i dagsläget inte kan återvinnas (87%). En del av dessa är inte designade för sortering eller återvinning och försvinner därmed redan i sorteringssteget. Andra kan sorteras ut men saknar återvinningslösning i dag. Det arbetar vi aktivt med.
I jämförelse är utsläpp som uppstår i resten av systemet relativt små, det vill säga alla aktiviteter som krävs för att en insamlad förpackning ska kunna bli ny plastråvara. Uppströms handlar det främst om transporter i insamlingsledet – från återvinningsstationer eller fastighetsnära insamling till vår sorteringsanläggning i Motala. Nedströms är det våra återvinningskunders energianvändning för att tvätta och granulera plasten som står för den största delen av klimatpåverkan, följt av transporterna dit.
Med Site Zero kan vi sortera ut majoriteten av plastförpackningarna som förekommer på den nordiska förpackningsmarknaden. Men för att återvinningssystemet ska ge största möjliga klimatnytta behövs insatser längs hela kedjan. Från att förpackningar designas för återvinning, till att de sorteras rätt av konsumenter, och att efterföljande sortering och återvinning sker på ett resurseffektivt sätt.
På god väg mot delmålet 2025
Utfallet för 2024 visar att klimatpåverkan per ton plast vi återvunnit har minskat med 45 procent, jämfört med vårt basår (2020). Utvecklingen går alltså fortsatt åt rätt håll, med möjlighet att nå vårt delmål till 2025 – en halvering av utsläppen per ton återvunnen plast.
Mål: Minska de klimatpåverkande utsläppen vid materialåtervinning av plastförpackningar med 80 procent till 2030, jämfört med 2020, per ton återvunnet material.
Målet omfattar utsläppen i scope 1–3 för Svensk Plaståtervinnings verksamhet. Delmålet till 2025 är 50 procents reduktion jämfört med basåret 2020.
Högkvalitativ materialåtervinning
Återvinningsbidrag
– nytt mätetal för vår återvinning
Sedan 1 januari 2024 har vien ny renodlad roll och affärsmodell, och ansvarar nu endast för sortering och återvinning av plastförpackningar från hushåll. Tidigare inkluderades även insamlingssystemet i uppdraget, och vi mätte och rapporterade då vår så kallade återvinningsgrad.
Med ny roll och ansvar förändras hur vi mäter och rapporterar vårt resultat. Nu mäter vi hur stor andel av de plastförpackningar som vi har tagit emot till Site Zero som i slutändan blir återvunnen råvara, i enlighet med EU:s definition. Det har vi valt att kalla för Återvinningsbidrag. Återvinningsbidraget syftar till vårt bidrag till en resurseffektiv hantering av det material som sorteras i vår anläggning och återvinns av oss eller våra samarbetspartners.
Det nya begreppet tydliggör vidare vårt bidrag till de nationella återvinningsmålen. På nationell nivå mäts återvinningsgraden aggregerat för hushållsförpackningar, verksamhetsförpackningar och pantflaskor, i respektive EU-land.
Återvinningsbidraget för 2024
Under 2024 återvann vi 30 651 ton plastförpackningar. Det är en ökning med cirka 5 400 ton – drygt 20 procent – från föregående år. Återvinningsbidraget från Svensk Plaståtervinnings verksamhet under 2024 blev 42,4 procent.
För att kunna följa utvecklingen och jämföra det nya resultatet har vi räknat ut återvinningsbidraget även för 2023 och 2022. Ökningen mellan 2022 och 2023 beror på att Site Zero driftsattes under 2023. Med den nya anläggningen kunde ett större antal plaster sorteras ut med högre effektivitet.
För flera plastsorter som tidigare inte återvunnits håller nya marknader på att utvecklas, och fler återvinningsanläggningar för dessa plaster uppförs nu i Europa. Under de kommande åren kommer vi därför sannolikt se ytterligare ökningar av återvinningsbidraget.
80-80-80
EU:s mål för återvinningen
EU:s mål är att nå 55 procent återvinningsgrad för plastförpackningar år 2030. För att medlemsländerna ska kunna nå dit krävs i praktiken att insamling, sortering och återvinning når en effektivitet på över 80 procent. Det innebär att 80 procent av plastförpackningarna ska samlas in, att 80 procent av de insamlade förpackningarna ska sorteras ut för återvinning, och slutligen att minst 80 procent av den sorterade plasten ska bli till återvunnen råvara. Det kallas 80-80-80-regeln.
På Svensk plaståtervinning har vi rådighet över de två sista delarna: sorteringen och återvinningen. Vår målsättning är bidra med vår del för att uppfylla det nationella målet för plastförpackningar från hushåll. Det betyder att vårt återvinningsbidrag på sikt behöver nå 64 procent (80×80).
Design för återvinning avgörande
Designen för de plastförpackningar som sätts på marknaden är avgörande för både hur väl de kan sorteras och återvinnas. De behöver vara tillverkade av en plasttyp som går att återvinna, men de behöver också utformas så att till exempel etiketter, tryckfärg och lim inte försvårar sorteringen eller efterföljande återvinningsprocess.
En fortsatt utmaning är den stora andelen laminatförpackningar som består av flera tunna skikt av olika plaster som limmats ihop. De har ofta en viktig funktion i att effektivt skydda och förlänga hållbarheten på förpackade livsmedel, men blandningen av olika plaster gör dem mindre eftertraktade på återvinningsmarknaden och svåra att återvinna. Det
pågår dock en positiv utveckling inom det här området, där flera producenter har tagit fram mer återvinningsbara alternativ till sina laminatförpackningar.
Spårbarhet
Spårbarhet genom hela värdekedjan är en central del av vår verksamhet och en viktig pusselbit i omställningen till cirkulär materialanvändning. Genom att gå längre än vad lagen kräver vill vi höja standarden inom avfalls- och återvinningsbranschen, driva på transparens och säkerställa att insamlad plast verkligen återvinns på ett hållbart sätt. Det ger en trygghet för både producenter och konsumenter.
Vi har en gedigen och transparent process för spårbarhet som omfattar alla led i systemet.
Hur fungerar spårbarheten?
Material som samlas in av våra sorteringskunder går via balnings- och omlastningsstationer till vår sorteringsanläggning i Motala. Vikt och kvalitet kontrolleras både innan materialet skickas och vid ankomst. Efter sorteringsprocessen skickas sorterat material direkt till våra europeiska plaståtervinnare, där det återigen vägs in. Våra återvinningskunder är valda med omsorg efter en gedigen granskningsprocess utifrån flertalet grundläggande krav. En central del i vår policy för att säkerställa spårbarheten är att samarbeta direkt med de aktörer som själva återvinner vårt material, utan mäklande mellanhänder. Återvinnarna ska verka inom EU och därmed följa EU:s avfallslagstiftning och avfallshierarkin. De ska också vara certifierade enligt RecyClass, som är ett är ett initiativ för att synliggöra plaståtervinnare med hög standard där material hanteras enligt högsta tillämpning och enligt EU-standard EN 15343:2007. Certifieringen lägger också stort fokus på spårbarhet genom hela värdekedjan.
Inför varje potentiellt samarbete genomförs tester för att säkerställa att vårt material fungerar i den aktuella återvinningsprocessen, och att återvinningsgraden håller hög nivå. Även under ett testgenomförande skriver båda parter under ett avtal, för att minimera risker med att material inte tas om hand på ett korrekt sätt. Att nya samarbetsparter uppfyller vår Code of Conduct är ett krav för att ingå ett avtal, och vi förespråkar långa avtalsperioder för kontinuitet och stabilitet.
Arbetsmiljö och hälsa
Våra medarbetare är en av våra allra viktigaste resurser. Utan deras engagemang, kompetens och dagliga insatser stannar verksamheten. Att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö är därför en av våra mest prioriterade hållbarhetsaspekter.
Svensk Plaståtervinning har vuxit snabbt sedan öppningen av Site Zero och vår fortsatta resa kommer medföra ytterligare arbetstillfällen. Det påverkar oss på många sätt, inte minst när det gäller hur vi fungerar som arbetsgivare. Vårt arbetsmiljöarbete syftar till en utvecklande arbetsplats där säkerheten alltid kommer först – i den fysiska verksamheten och organisatoriskt.
Säkerheten i fokus
Vi fortsätter växa vilket ställer krav på oss som arbetsgivare. Vårt främsta fokus är en säker arbetsplats med tydliga strukturer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det omfattar skyddsronder, riskbedömningar, säkerhetsbesiktningar, arbetsmiljöutbildningar, utredningsinsatser m.m.
Mångfald, inkludering och jämnställdhet
Hos oss samarbetar människor med olika bakgrund och kompetens och vi har stort fokus på att vara en inkluderande, trygg och trivsam arbetsplats. Vi är oerhört stolta över den diversitet vi har på företaget.
Fördelningen bland de anställda är 19% kvinnor och 81% män och i ledningsgruppen är det 67% kvinnor och 33% män. Vid rekrytering och planering arbetar vi aktivt för att öka mångfalden, och vi genomför årligen en lönekartläggning för att säkerställa att vi inte har några osakliga löneskillnader i verksamheten.
Initiativ för ökad inkludering
Inom området mångfald och inkludering har vi initierat ett projekt med målet att öka andelen kvinnor i produktionen. Det sker genom en mer långsiktig medveten rekryteringsstrategi och ett stärkt kultur- och värdegrundsarbete.
Som en del av vårt inkluderingsarbete samarbetar vi även med Samhall och Arbetsförmedlingen genom lokala jobbspår. På så sätt ger vi personer som står längre ifrån arbetsmarknaden möjlighet till praktik, och i många fall en väg in i arbetslivet. Det är ett konkret exempel på hur vi vill bidra till ett mer öppet och hållbart samhälle, samtidigt som vi stärker vår verksamhet med nya perspektiv och kompetenser.
