2020 är ett år som går till historien. Coronapandemin har påverkat oss alla, både privat och professionellt. Vi på Svensk Plaståtervinning har inte drabbats lika hårt som många andra branscher men självklart har även vi tvingats anpassa oss. Samtidigt har trycket på  vår verksamhet ökat när svenska hushåll har använt fler plastförpackningar och sorterat mer.

För första gången sedan sorteringsanläggningen i Motala invigdes, för snart tre år sedan, har vi gjort klimatberäkningar på vårt återvinningssystem samt sammanställt verksamhetens hållbarhetsarbete i den här hållbarhetsrapporten. Nu kan vi visa, svart på vitt, att klimatutsläppen minskar dramatiskt när plastförpackningarna återvinns istället för att gå till förbränning. De utsläpp som uppstår genom återvinningskedjan från insamling, balning och sortering till frakt, tvätt och granulering, står för endast fyra procent av de totala utsläppen i vårt system, medan energiutvinningen genom förbränning står för 96 procent. Det betyder att vår verksamhet gör verklig skillnad för klimatet och att våra producentkunder har större chans att nå sina hållbarhetsmål.

Vår vision är att alla plastförpackningar från svenska hushåll ska återvinnas och bli till nya plastprodukter. Vi har siktet inställt på att nå siffran noll, i flera avseenden. Noll plastförpackningar ska gå till förbränning, våra producentkunder ska ha Noll utsläpp kopplade till återvinningen av sina förpackningar och vi på Svensk Plaståtervinning ska ha Noll utsläpp från vår egen verksamhet.

Under det gångna året har vi tagit flera steg på vägen mot visionen. Vi har bland annat investerat i ett testlabb där våra producentkunder under 2021 kan testa förpackningarnas sorteringsbarhet för att de ska kunna återvinnas. Vi har också skrivit ett avtal med avfallsföretaget Sörab som tillsammans med Stockholm Exergi har byggt en helt ny typ av anläggning som sorterar ut de plastförpackningar som hushållen felaktigt sorterat i hushållsavfallet. Avtalet innebär att dessa förpackningar kommer till vår anläggning för att kunna återvinnas istället för att eldas upp.

Även om vi har tagit flera kliv framåt under 2020 så finns det mycket kvar att göra innan vi har ett cirkulärt plastflöde i Sverige. Idag sorteras hälften av alla plastförpackningar fel av konsumenterna. Det betyder att mer än 50 procent av alla plastförpackningar hamnar i hushållsavfallet och eldas upp. Dessutom är hälften av de förpackningar som kommer till vår anläggning inte designade för att kunna återvinnas och skickas därmed till förbränning. Återvinningsgraden för hushållsförpackningar, det vill säga de plastförpackningar som går genom hela återvinningskedjan och blir nya plastprodukter, låg på 15,4 procent för våra producentkunder under 2020. Insamlingsgraden, alltså de förpackningar som källsorterades av hushållen, låg på 45,4 procent och har därmed stigit med nästan 30 procent de senaste fem åren. Tidigare har mätningen utgått från insamlingen men enligt EU:s nya direktiv är det återvinningsgraden som ska räknas, vilket också är ett mer rättvisande värde då den visar den verkliga andel som faktiskt blir återvunnen till nya plastprodukter.

När vi nu har fått bevisat att det är vid förbränningen som de mesta utsläppen sker bör vi alla göra vårt yttersta för att skapa förändring och styra bort förpackningarna från förbränning och mot återvinning.

Det betyder att alla producenter måste börja designa för återvinning och ta ansvar för utsläppen som deras icke-återvinningsbara plastförpackningar genererar när de eldas upp. Vi på Svensk Plaståtervinning kan nu genom vår spårbarhet visa våra producentkunder exakt hur stor andel av deras förpackningar som blir återvunnet och hur mycket utsläpp de genererar. Vår förhoppning är att den kunskapen, tillsammans med vårt nya testlabb, ska få ännu fler att designa för återvinning.

I kedjan har även konsumenten ett viktigt ansvar. Idag källsorteras endast 45 procent av plastförpackningarna, resten går direkt till förbränning. Genom att sortera förpackningen halveras klimatavtrycket. Vi är många som behöver utbilda konsumenterna att ta sitt ansvar.

Även vi som hanterar återvinningen har givetvis en viktig roll. Både för att minska utsläppen och samtidigt hjälpa våra producentkunder att bli klimatneutrala. Framgent behöver vi utveckla såväl verksamhet som teknik för att fler plastfraktioner ska kunna sorteras och återvinnas och kvaliteten på återvunnen plast öka. Just nu skissar vi på en betydande uppgradering av vår anläggning i Motala. Den är idag effektivast i Europa, men vår målsättning är att den ska bli bäst i världen. Vi har nämligen bestämt oss för att inte vara nöjda med en återvinningsgrad på 15,4 procent. Vi tror att vi har goda förutsättningar att nå 55 procent i återvinningsgrad redan under 2025, det vill säga fem år tidigare än EU:s uppsatta mål.

Vi kallar vår målsättning och strategin för att nå dit för ”Plastsprånget”. Vi ska nu göra allt i vår makt för att växla upp vår del i kedjan, men vi behöver hjälpas åt allihopa. Tillsammans kan vi minska förbränningen för att på sikt skapa cirkulära plastflöden.

Jag har nog aldrig känt en sådan kämpaglöd som jag känner inför att nå Plastsprångets mål. 2021 och åren därefter kommer bli intensiva, men tänk vilket arv vi kommer att lämna efter oss. Ett cirkulärt system som möjliggör att vi även i framtiden kan nyttja plastens många positiva egenskaper. Plasten är ju trots allt en förutsättning för vårt moderna liv.